Systemfel på SJ i hela Sverige innebar en mycket tung dag. Den avslutades dock på bästa tänkbara sätt.
NG-tjejerna hade lyckats klämma in en snabbmiddag på Kulturhuset och vi myste med skvaller och god mat. Statusuppdateringar på både det ena och andra planet medan snön yrde över Plattan och soppan kallnade. Lägenheten och Kärleken. Och litegrann om Jobb och Fest.
Det var ganska skönt att racerträffas, allt som skulle sägas blev sagt och ändå lämnades lite kvar att behöva ringa om eller ses igen snart för att diskutera. Att inte riktigt hinna allt betyder ett behov av att ses. Dessutom kändes det lite professionellt och storstadsviktigt. Inte för ‘ja, jag kan nog klämma in dig mellan 18 och 20′ utan snarare för att alla verkligen tog sig den tiden – som egentligen inte fanns.
Älsklingarna växer så det knakar. Jag skaffade mig en statusuppdatering nyss: M kan läsa en bok och J har fått ett stawaaskepp (övers. Star Wars-skepp) i lego. Jeez vad jag saknar dem!
Jag vill inte bo i Tyresö och det skrämmer mig, dels känslan att verkligen inte vilja och dels att jag måste berätta det för folket därborta. Dessutom vet jag inte hur jag skulle klara mig utan killarna. Å andra sidan hinner jag knappt träffa dem överhuvudtaget som det är nu, med de tider jag har att följa vad gäller skola och träning.
På tal om tid så vill och tänker jag söka spexet i år. Men hur fasen ska jag få ihop schemat då? Jag gör en Gannt, ställer upp milstolpar och använder hela färgpaletten men vad hjälper det? 24 timmar: Skola, aikido, familj, jobb, spex, (sömn?) och det där andra de pratar om. Vad hette det nu då? Just det. Socialt liv.
Den där chill snubben på jobbet fick svar den sjunde gången han ringde. C hade tydligen inte antecknat sjukfrånvaron vi kom överens om så han undrade varför jag inte var där han trodde att jag skulle vara. Där alltså.
Påväg till Apoteket tänkte jag och stoppade passerkortet i avläsaren på gymmet.
Sedan ringde han en till gång och undrade över morgondagens tur. Den fick någon annan. Summa summarum – augusti är avklarad!
Fracktrycket blev grymt snyggt! Processen hade sina snedsteg och det var nära att det inte blev något alls. När jag för en millisekund trodde att det skulle vara spegelvänt slängde jag tryckpapperet i papperskorgen, men jag räddade det sekunden efter och nu sitter det där det ska! Coolt!
Att göra-listan krymper. Kvar är spaghettisar, skjorts och presenter. Samt lite shopping för egen del.
Myser lite med the Skärgårdsdoktorn theme bara för att jag snackade om Sören förut. J var som galen i serien men det berodde nog bara på hennes uppväxt – som allting annat alltid gör enligt de snälla männen i vita rockar.
Tinningarna dunkar migränaktigt, jag klassar det som migränaktigt trots att jag aldrig har haft det. Ont gör det i alla fall. Hoppas bara att det någon dag framöver kan räknas som ’sjuk’ för jag vill verkligen inte mer. Jag vill inte ha de där pengarna, det enda jag skulle vilja använda dem till är att köpa mig den fritiden.
För kvällen blir det gamla kära Sturehof och kanske en hummersoppa, i de nya klackarna kanske?
Schemat för nästa vecka är helt wicked. Jag hinner inte med! Det ska in ett ‘pimp my frack’ och skjortsen ska sys. Dessutom vill jag träffa alla mina fina innan de åker bort från mig. Schemat är sjukt i huvudet. Planer för Y ska finslipas och (ja nu blev du allt nyfniken!) fester ska livas upp. Bio med J. Klippning. Sånt.
Sören kom och köpte ett pendlarkort av mig! Den sköna snubben i Skärgårdsdoktorn. Fast egentligen heter han ju Göran Engman. Han passar bättre som Sören.
Jag blir knäpp av det där idiotiska jobbet. Idag till exempel lyckades några vilt desperata bryta upp dörren efter stängning. En barnfamilj. Vi i linjen blev helt förstummade, hur fasen gick det där till? Dörren var ju låst!
Imorrn blir det i alla fall skjorts och tyg till namnet på fracken och lite såna grejer. Hoppas verkligen att jag kan hitta något självlysande tyg! Det vore cool. Sen kanske den där middagen med Fox? Beroende på om hon kommit hem från släkten bland annat. We’ll see.
Lite te såhär på fredagskvällen, lite música. Känner mig riktigt seg och vill verkligen inte gå till jobbet. Eller seg, men less. Sex dagar på raken och de fortsätter ringa och fråga om jag kan komma på den enda lediga dan, så har det varit i fyra veckor nu. Jag pallar inte en vecka till och funderar på om jag kan be mamma sjukanmäla mig för någon månad kanske? Hon ställde helt klart upp på någon dag.
Det där med kryssning lär det i alla fall inte bli. Damn. Jag måste sitta och mögla bort inlåst i den där glaslådan på jobbet istället och såna grejer är viktiga grejer. Det är så jag får pengarna att rulla in. ‘Vad kan jag hjälpa dig med?’. Jag hade kunnat ‘vara sjuk’ någon dag för att kunna haka, men inte mer. Inte när jag strulat runt med mina tider så mycket redan. Men mamma ställde gladeligen upp på en sjukanmälan och undrade vilken sorts sjukdom jag skulle ha.
Är du lite förkyld kanske? Eller har du åkt på flunsan?
Damerna i säljlinjen blev totalflippat till sig när jag hintade om vem som just handlat i min kassa. Några började nynna på Judy min vän och bad mig kopiera kvittot. Larv tänkte jag och visslade retsamt på Tommy tycker om mig.
A smsade och undrade över grillning under kvällen, något vi båda insåg inte skulle bli av när jag ringde tillbaka efter jobbet. Trist men vad gör man? Det tar en stund att larva iväg till HasseLudde och med grillning på det lutar det åt att åka direkt till jobbet imorgon bitti. För man är så fräsch när man kommer hem vid sex-sju efter en grillning – eller hur?
Fick sällskap nästan ända hem av B den där morgonen. Det var då jag insåg att jag inte hade några nycklar.
Systemfel på SJ i hela Sverige innebar en mycket tung dag. Den avslutades dock på bästa tänkbara sätt.
