Prins Hatt ovan jord, än så länge

Ibland stöter man på Generation Hatt (alla har nåt på huvudet och är livsfarliga i trafiken), födda innan WWII, och de historier de spontanberättar mellan bokningar och betalningar och önskemål om att få åka i färdriktningen är bara så härliga! Man måste ta vara på de tillfällena och lyssna ordentligt känns det som, för det är inte länge till som dessa människor kan berätta om det här. Som hur den här mannen som nu knallar bortöver avgångshallen träffade fruntimret, som rodnar åt hans stolthet.

Sånt missar man så lätt bland stress och ont om platser. Man får inte glömma att lyssna.