Ibland stöter man på Generation Hatt (alla har nåt på huvudet och är livsfarliga i trafiken), födda innan WWII, och de historier de spontanberättar mellan bokningar och betalningar och önskemål om att få åka i färdriktningen är bara så härliga! Man måste ta vara på de tillfällena och lyssna ordentligt känns det som, för det är inte länge till som dessa människor kan berätta om det här. Som hur den här mannen som nu knallar bortöver avgångshallen träffade fruntimret, som rodnar åt hans stolthet.
Sånt missar man så lätt bland stress och ont om platser. Man får inte glömma att lyssna.
Kategorier: SJ
Taggad: Feelgood, Jobb, Körkort, SJ
Åkejåkej, första gången!
Hightech system för att ta sig in på detta Fort Knox av gym, fingertrycksavläsare och hela paketet! Men jag tog mig in och kände mig lite brottslig, som en rymling eller inbrottstjuv som överlistat systemet. En röst väste ‘hähä!’ i mitt huvud. Nästa steg var att lokalisera omklädningsrummet. Friskt vågat hälften vunnet tänkte jag och stövlade efter en vältränad gosse - och mycket riktigt låg tjejernas omklädningsrum där brevid!
Jag minns att A berättade det pinsamma med att behöva ställa ner vikten överallt, och K som ställt sig bak och fram i en maskin. Men jag har bildsinne och det finns en mespropp till där som hunnit före mig med att ställa ner vikterna! =Inga problem där heller! Jag upptäckte också att jag är starkare i vissa muskler än jag förväntat mig, till exempel klämma-ihop-benen-muskeln. Hur tränar man den?? Uppenbarligen har jag lyckats med det i alla fall.
Det där några gånger i veckan och jag får tillbaka de fina rutorna på magen! Visst är jag duktig?!
Kategorier: Bloggen · Träning
Taggad: Gym, Träning
Riktigt god grillad lax och ett skönt gäng runt bordet. Hängde i och för sig inte med i internsvängarna men det är något man får räkna med, istället hoppas jag på att bli såpass intern själv någon gång att nästa person känner samma sak. Näringskedjan så att säga.
Det blev stressigt att räkna ihop kassan och hinna till tåget som sedan kom tio minuter efter den tid jag trodde. Men jag spontansocialiserade med en kvinna på perrongen som skulle åt samma håll så de tio minuterna gick ganska fort ändå.
Inte fick jag sällskap hem sen heller fastän jag var bara en station därifrån. Imorgon kanske, någon gång måste vi i alla fall hämta de där tygbitarna jag nämnt förut. Det verkar som att jag inte är ensam om städningen ändå!
Känner mig osammanhängande men det beror väl bara på vad klockan är. Upp hyfsat tidigt imorrn. Träna! Gonatt!
Kategorier: Okategoriserade
Taggad: Grillning, Jobb, KTH, Pendeln, Träning
