Inspireras och må bra av ToppHälsas dagliga hälsotips. Av Emma V Larsson
Sprid glädje
Berätta för någon i din omgivning hur mycket du tycker om honom/henne. Ibland är det lätt att glömma att berätta hur mycket ens närmaste verkligen betyder. Uppskattning välkomnas alltid.
Damerna i säljlinjen blev totalflippat till sig när jag hintade om vem som just handlat i min kassa. Några började nynna på Judy min vän och bad mig kopiera kvittot. Larv tänkte jag och visslade retsamt på Tommy tycker om mig.
A smsade och undrade över grillning under kvällen, något vi båda insåg inte skulle bli av när jag ringde tillbaka efter jobbet. Trist men vad gör man? Det tar en stund att larva iväg till HasseLudde och med grillning på det lutar det åt att åka direkt till jobbet imorgon bitti. För man är så fräsch när man kommer hem vid sex-sju efter en grillning – eller hur?
Fick sällskap nästan ända hem av B den där morgonen. Det var då jag insåg att jag inte hade några nycklar.
En kvinna i 60-årsåldern körde på lördagen över Danvikstullsbron med sin bil trots att det pågickbroöppning.
Kvinnan körde från centrum mot Nacka. Enligt polisen var bommarna nedfällda eftersom det pågick en manuell broöppning. Trots det körde den kvinnliga bilisten runt bommarna och åkte vidare ut på bron.
- Nivåskillnaden var cirka två meter ned till den andra broklaffen när hon körde över kanten, säger Towe Hägg, presstalesman för Stockholmspolisen.
Smällen blev så kraftig att bilens krockkudde utlöstes.
Händelsen ska nu utredas vidare av polisen.
Tanten har helt klart sett för många actionrullar! Men lyssna på det här: ‘Trots det körde den kvinnliga bilisten runtbommarna …’ Hon körde runt bommarna. Såklart. De var ju i vägen.
Det är en typisk grej jag fantiserat om skulle hända just där någon gång, när man fastnat framför broöppningen instängd i en kvav buss på väg till eller från skolan. Synd att jag missade det bara.
Nog kan man säga att hösten lutar åt en salig blandning av burleskshow och spacepilot tillsammans med vågade materialval och volym, så Kors-klänningen är snarast en kvarleva från pastellvåren men fortfarande helt underbar! Den kostar i och för sig mellan sju och åttatusen pengar. Ka-ching.
Dior och Galliano tycker femtio-sextiotal och det kan väl också inkluderas. Kanske dags att göra en raid i mormors garderob? She had a 25 inch waist just like me så något bortglömt undangömt borde passa.
Nu är det läge att göra iordning lite lunch till imorrn.
Operation Utrensning inkluderar nu även en slängd Billy. Lite meckigt att få ut den eftersom den är lite för hög för dörröppningarna här i huset, men till min lycka gick den i alla fall in i hissen. Något jag oroade mig lite för när jag äntligen fått ut den genom ytterdörren.
Mannen med schäfern på sexan hjälpte till den sista biten ut till grovsoporna, tidigare har vi bara hejat på varann för det gör man om man bor i samma hus. Lite obekvämt vädersnack i hissen på sin höjd, inte mer. Men man hejar på sina grannar. Han fortsatte hur som helst belysa sin professionalitet inom Billybokhylla-bärande, och coachade oss förbi en gigantisk blomkruka som mest tjänar som askkopp.
Kopp kanske är att ta i i underkant förresten.
Billy is no more i alla fall och rummet är mycket större. Vi hejar nog lite gladare nästa gång vi åker hiss tillsammans. Vädersnacket kanske faller sig naturligare nu när vi tillsammans övat våra färdigheter inom Billybokhylla-bärande.
Det var ju inte bara ‘the Storm’ som första albumet hette som gjorde de sköna snubbarna i Hoffmaestro & Chraa kända. Men det finns ju de stackare som inte introducerades för musiken förrän då, och ni som ännu inte vet vilka de är – ni har verkligen något att se fram emot! Lite ska-funk-soul och den rösten… lyssna speciellt på So you do (Slimi Jimi Bubby Boy). Underbart!
Schysst att de plockade in saxkillen, den vibbiga kisen. The Storm, the klassiker, får mig förresten att tänka Reclaim the Streets, solnedgång och San Fransisco.
Jag sov i Duxen i natt, kände mig som en liten flicka igen och tittade ut på människor och bilar precis som jag gjorde när jag var liten och inte kunde sova. Minnesbilderna innehåller i och för sig stora snöflingor och nånting säger mig att chanserna att jag ska få se såna är ganska små. I vissa fönster lyste det och folk diskade, tittade på TV och gjorde såna där vardagliga saker som kanske inte är så kul att observera – men så var det den där tjejen som hade fantastiskt bra musik. Jag hörde den förstås inte men hon sjöng högt och dansade vilt omkring i sin ensamhet i köket. Självklart försökte jag hitta låten för en sån där fest vill man ju inte missa, hon hade jätteroligt där i köket.
Tillslut sjöng vi på samma låt och nöjd med min prestation (jag lovar det är skitsvårt) kunde jag somna i den där enorma Rolls Royce-sängen.
Blev oväntat bjuden på middag på Ming Garden och det var inte alls sådär stelt som L och jag erkände att vi befarade vid varje middagsdejt. Det är något med ‘att äta’ som gör att samtalet kan stanna av och bli för uppstyrt och inprogrammerat.
Men vi klarade oss helskinnade igenom den biten, med både heder och humor i behåll.
Hans päron har åkt norröver på en släktträff och hans mamma hade skojat om att det kunde vara mina släktingar, eftersom alla i min familj är uppifrån. Han måste ha skvallrat om det. Det lustiga är att vi har en släktträff som vi bojkottat. Hjälp?
Efter maten gick vi bortåt Vitan och spanade in flera streetartverk som han och hans polare skapat. Målare-skejtare-tatuerare. Nåt i den stilen. Trevlig kväll igen, för att återanvända ett gammalt uttryck.