Småstressad, men vårlycklig sådär som man blir när det doftar på det där viset och när solen äntligen värmer, sprang jag omkring och utförde små ärenden. Eller rättare sagt var det i alla fall min intention. Det är mycket att göra och trots att våren innebär några fler ljusa timmar hinns allt inte riktigt med. Jag hinner inte riktigt med.
Därför är det välbehövligt att få sjunka ner i frisörstolen, snacka lite skit med Bobby och få den där underbara hårmassagen. Man kan se det som en belöning för långa dagars hårda slit. Oavsett vilket humör jag är på innan känner jag mig oförskämt tillfreds och framförallt snygg när jag går därifrån. Han är en ängel.
Jag skulle ha handlat och jag skulle ha ätit, men det kom för mycket vår emellan så nu har jag vare sig fil eller tandkräm och det känns helt okej. Det är litegrann smällar man får ta.
